Att fatta beslut är det svåraste i livet.

Vad ska man göra och vad ska man inte göra?

Vad ska man välja och vad ska man inte välja?

Hur bestämmer man sig för vad man vill göra?

Ska man fortsätta på samma ställe, även fast det gör ont?

Eller ska man gå vidare, byta och börja ett nytt liv med andra?

Hur ska man fatta det beslutet?

Hur vet man om det man gör är rätt?

Att bestämma sig för vem man kan lita på och vem man inte kan lita på.

Hur kan man vara säker på att det som händer stannar där?

Vem kan man lita mest på?

Någon som man är med varje dag, eller någon som man har känt i nästan hela sitt liv men bara ses någon gång i veckan som mest?

Kompisar är ett beslut som man måste fatta.

Det är det svåraste beslutet i livet.

Att veta att det är rätt för alltid och inte bara för just den stunden.

Efter några missförstån från olika håll vill jag bara säga att det här inte är för någon specifik person :P

XX

Isabelle

Ska till skolan om typ en timme så man får väl ta och börja klä på sig.

Längst dagen idag. Inte så jätte positivt. Börjar 9 och slutar 16. Blä. Morgonen är ju härlig med först matte och sen dubbel lektion So. Då blir man ju glad och pigg, NOT!

Resten av dagen är ju rätt så chill. Data, engelska x 2 och teknik.

Träning senare i kväll, får väl se hur det går. 

Nä nu får det vara någ, orkar inte hålla på något mer!

Hoppas ni har haft en trevlig dag, här i Stockholms trakten har solen stekt hela dagen :P YAY!

God natt på er alla där ute! XD

XX

Isabelle

Ha, tänkte bara lägga in mina favoriter från High School Musical 2. Tycker den är så rolig, kanske inte lika mycket nu som förrut.

I den här lilla biten:

Sharpay och Troy (Ashley Tisdale & Zac Efron) sjunger en låt som jag själv tycker är ganska härlig. Det är roligast i slutet så glöm inte att kolla in det.

" Splach" :P

Antar att man får ta det som man får det.

Ingeting kan ju bli helt fantastiskt men det kan väl för det mesta alltid bli bättre. Eller?

Det är som du säger, bättre men inte perfekt.

Ingenting kan bli perfekt.

När man var mindre tänkte man ju inte ett skit på vad man gjorde.

Man behövde inte skatta några beslut.

Man behövde inte göra en massa saker man måste göra nu.

Man behövde inte gå egenom tråkiga stunder då man bara vill dö.

Som mindre var det ända man tänkte på att ha kul.

Att göra det till en rolig dag med allt man kom på att göra.

För det mesta tänkte man ju inte alls och det gjorde inget.

Men om man struntar i att tänka nu så går ju allt år skogen.

Men att leva för stunden får man väl ta och komma ihåg.

Även om inget kan bli som förr.

XX

Är det omöjligt att fösöka att börja träna ordentligt? Det borde ju bara vara sin mentala styrka som bestämmer det.

Men på något sätt hör ju kompisarna och sånt in också. Det är liksom inte någon av min kompisar som tror att jag kommer att klara av att börja träna. Vilket kanske inte känns så kul. Tränar rätt så mycket annars med men kul när typ alla tvekar på att jag kommer att börja springa eller annat...

Hoppas att ni andra där ute har det bra...

Det kanske börjar lösa sig nu, måste bara försöka prata med de andra också. Hoppas att någon lyssnar iaf men vet att en inte kommer att göra det..

Tack för att du orkar med mig, jag orkar inte själv med mig själv längre. Så det betyder ganska mycket att du inte ignorerar helt som de andra (jb 16, 544 97... kanske du vet vem du är nu).

Här sitter man framför datorn och håller på att börja gråta och typ torka ut. Försöker reda ut en grej med en kompis eller som hon kallade mig "kompis". Vet inte ritkigt varför men det verkar som om hon inte vill vara kompis längre. Jag vet att jag har varit ett skit, men saker kan missuppfattas.

Tyckte inte heller det var så kul när en annan kompis skrev om mig också som inte heller var sanna. Och sen vill ju inte några andra kompisar svara på typ msn och sånt.

Jag kan ju lika gärna gå och dö, när den ända som (vad jag tror) vill vara min kompis är i England.